Amidaca wal toloya betara va "Edvard Munch"

Contenu supprimé Contenu ajouté
Catskill Painter (prilara | webekseem)
Aucun résumé des modifications
Catskill Painter (prilara | webekseem)
Aucun résumé des modifications
Conya 1:
{{Korikaf kroj|korik=Edvard Munch|evleem=1863-1944|kira=[[Norga]]f lingesik}}
{{Teliz toza}}
'''Edvard Munch''' tir norgaf lingesik ise gu tanealik ke [[Lingeropafa muxareva|muxareva]] koe witafa lingeropa zo torigir. Wavepon tir kotgrupaf gu tira ke warzafe yambafe sare koe [[Germana]] is [[Istefa Europa]], numen inaf grabomeem isu zolonuca koe varafa tamava re zo kagruped. Losposaf grabom ke Munch tid tel ke 1890<sup>-e</sup> sanda, tulon ''Iera''. Inaf kaikif warzeks soe loloon zo koobrad ise va ref yambikeem nukoswad.
 
== Blirizva ==
=== Jotugal ===
Munch ba 12/12/1863 koe Løten koblir. Koe norgafu kelu banugale yoltkirafu gu [[Oslo|Christiania]] atrir. Christian Munch gadikye tir sayakaf selaropik alkupus is morus. Gadikya nope kotcakola mulufter viele Edvard oxam tir alubdaf. Berikeem axon galer. Sophie berikya dum gadya nope kotcakola mulufter ; lojotafa berya gu « &nbsp;misapa &nbsp;» kalion zo reser. Andreas berye ba barsanda dere mulufter. Edvard va ewava ke akola ik awalk ik kexuca loviele dimfir.
 
Munch dene brubefa olda tandon vayar aze va yamba ekemon ektudar. Va yon savsaf feliik vayar, dene gazaf yambakizey va tavera va zovdana lebaca tcoker, ise gan [[Christian Krohg]] kotgrupaf tuwavevik ke bane sare lanedje zo suzdar. Inaf taneaf grabom gan francafa geltreva zo kodororad isen kalion nijur fitcon grutepes.
 
Bak 1885 Munch koe [[Paris]] trelon jonvieler. Bak mil ilanacek va ''Akoles rumeik'' gorikafa trutca toz kobaver. Bata to tir Sophie berya. Edvard jontikedje vaon kobaver, aneyason va taneafa litera is muxara keldaskisa va remlingera va man kranavesis ilkaf bagalolk. Va darkalum is kloyatazuk levebgar nume va buneks obas va brija ikatcur. Welma ke trutca va sugda ke mefakafa redusa diotera nedir. Malyopasik di tid fimapaf.
 
Nelkaf grabom ke yon direfa tanda icde tazuk leon pistoled. ''Inger moe piluda'' bak 1889 va defrera ke Munch ta kaatoera va nyabaf alpoz nedir, milkeldon gu warzapestakeva ke bane sare. In koe Åsgårdstrand va bata trutca linger. Vristapaf biradom adalaf gu bana gola di tir sugdalasa taruva ke jontik inaf lingeks.