Amidaca wal toloya betara va "Edvard Munch"

Contenu supprimé Contenu ajouté
Catskill Painter (prilara | webekseem)
Aucun résumé des modifications
Catskill Painter (prilara | webekseem)
Aucun résumé des modifications
Conya 13:
Nelkaf grabom ke yon direfa tanda icde tazuk leon pistoled. ''Inger moe piluda'' bak 1889 va defrera ke Munch ta kaatoera va nyabaf alpoz nedir, milkeldon gu warzapestakeva ke bane sare. In koe Åsgårdstrand va bata trutca linger. Vristapaf biradom adalaf gu bana gola di tir sugdalasa taruva ke jontik inaf lingeks.
 
=== Hans Jæger is jonvielera koe [[Franca]] ===
Bak 1889 Munch va delt va Hans Jæger norgaf sutesik va ''Yona nakila ke sakiura ke Christania'' tulon linger. Nobara bak toleafu acku ke 1880<sup>-e</sup> sanda va Jæger is rijay dem mulaf arotievik tir gorukafa darima ke blira ke Munch ise tir klita ke betukera is koefa koboda. To banugale inafa mivizvasuterotafa warzerapa tozuwer. Bat taneaf zovdaks ton « &nbsp;rupera &nbsp;» va amidafa idjafa dandara ke 1890<sup>-e</sup> sanda guyunded. Seylon gu rieteem ke Jæger, in kan gralomera cugeke pokefa is sagafa, va kultos is arga ke witafa blira djuremlinger : va « &nbsp;intafa blira &nbsp;» djulinger.
 
Bak muvugal ke 1889, Munch va wonarapa va yon grabom koe Christiania belundar ise va yambikaf filavcek gan soka mbi kserar. [[Paris]] tir ovaropafo lapixo. In banlize konakedje tir tavembik ke Léon Bonnat. Voxen tela lozolonafa koebelga nobason va yambafa blira ke widava zo pestaler. To banugale direlitevaf[[direliteva]]f lizor is konaka [[Lingeropafa tuwaveva|kevtuwavevafa]] bagalara toz remrud. Keska ke batcoba va Munch tunuyar. « &nbsp;''Afigasutesiko vol tir elicafo gu zova is lingak,'' ~ &nbsp;in suter, &nbsp;~ ''larde koe fuda ik kusto me zo rozanied. &nbsp;''»
 
Kadimi artlapira va Paris, Munch gu awalkera ke gadye zo givar. To nope bata orka antiuca is kexuca ke ''Miel'' trutca ( &nbsp;1890 &nbsp;) fereon zo torigid. Orikafo koexo dem ant vola kake dilk gu faltaf komtum zo kalfelir, i gu lingera kan « &nbsp;uka kev uka &nbsp;» obasa va dolantira va mielafa kseva ke [[James McNeill Whistler]]. Bat witaf is tanaf grabom dere tir muxara va « titolera » ke ironokafa sanda ke XIX<sup>-eafa</sup> decemda. Bal wonara koe Christiania bak 1891, Munch va kexuca tulon nedir. Koe inyona trutca livodapa is milidafo ksevaxo mofelid, i tuopelarinda is martigara savena gan [[Paul Gauguin]] is yon francaf vixarevik. « &nbsp;''[[Leceva]], tuwava bal lidaf vanamugal zo tazukayar,'' ~ &nbsp;Munch suteyer. &nbsp;»
 
Banugale va yon taneaf lordeks va ''Iera'' logrupen grabom skur. Va trutcenk ton litevaf ik vrafuevaf martig dem patectoy ke Seine kuksa ok Christiania dere linger. Voxen to litera ke gloga vols iteem va Munch dulapad.