Amidaca wal toloya betara va "Stendhal"

Contenu supprimé Contenu ajouté
Seramikya (prilara | webekseem)
Aucun résumé des modifications
Seramikya (prilara | webekseem)
Aucun résumé des modifications
Conya 1:
{{Korikaf kroj|korik=Stendhal|evleem=1783-1842|kira=[[Franca]]vaf suterotik}}
{{Teliz_toza}}
'''Henri Beyle''', okon '''Stendhal''' ( 23/01/1783 [[Grenoble]] - 23/03/1842 [[Paris]] ) tir francaf suterotik, sposaf gu gedeluca ta luzdara va pestakeem ke intaf koredikeem is gu kuranafa roduca ke martig.
 
Va konaka geja ke [[Artowarugal]] is [[Taneafo Gindaxo|Gindugal]] wetce fayik is sayakaf namyesik al paker.
 
=== Blira ===
Stendhal koe [[Grenoble]] koe glastafa yasa inton karolamana koblir aze gadikya di awalker viele in tir perdaf. Bak 1796, va ''Ecole Centrale'' (&nbsp;Vamoefa Bema va Driteba&nbsp;) koe Grenoble kobemawer. Bak 1800/1801, ko [[Italia]] ta tawuk mallapir lize va rikulik dene 6<sup>-eafa</sup> okolikafa vertega zo koflir. Dim Paris, ko parloera ik suterotafa kiewatca ik brostason va yona ayikya va int lakorundar. Bata raverafa tanda va Julien Sorel koredik koe ''Le Rouge et le Noir ( &nbsp;[[Kere is Ebelte (suterot)|Kere is Ebelte]] &nbsp;)'' di turestad. Mali 1810, va ristula is yona napoleonafa geja azon paker. Ba akeoyera ke Taneafo Gindaxo, bak 1814, ko Italia mallapir lize ko [[Milano]] va int inkewerinker. Batedje, va konak grabom icde Italia is ''De l'amour (&nbsp;Icde Rena&nbsp;)'' trakopaxa suter. Bak 1821, buntun gu luntaca ta "carbonari" lizor (&nbsp;vanolapan is muxan ko ''Vanina Vanini'' warzotberpotam&nbsp;), ez Milano zo divmimar.
 
Dim Paris, riwe erbiskaf yoke muluftera ke gadikye, nobason va konaka bonta va suterotafa anameda kofir. Batinde va rijay is dace [[Prosper Mérimée]] godevrik dir. Va yona felaxa suter ise va yona trakopaxa sanegar. Va ''Armance'' taneaf berpot bak 1827 az ''Le Rouge et le Noir ( &nbsp;Kere is Ebelte &nbsp;)'' berpot turestaman gan artowara ke pereaksat bak 1830 sanegar. Bat berpot di kiewatcapar. Vani bata artowara, wetce ikapermik koe Civitavecchia koe [[Italia]] zo koflir.
 
Koe Civitavecchia, argawer nume koyar. Va konak bokayan grabom (&nbsp;''Souvenir d'égotisme'' is ''Lucien Leuwen''&nbsp;) me lajutenuker. Vani jiadara va ironokaf grabom, ''[[Xidaxe ke Parma (suterot)|Xidaxe ke Parma]]'' berpot bak 1839, ba 23/03/1842 takronnope takra awalkermulufter.
 
=== Ozwaks ===
Conya 80:
*''Armance'', 1827
*''Promenades dans Rome'', 1829
*''Le Rouge et le Noir'', ([[Kere is Ebelte (suterot)|Kere is Ebelte]]), 1831
*''Mémoires d'un touriste'', 1838
*''La Chartreuse de Parme'', ([[Xidaxe ke Parma (suterot)|Xidaxe ke Parma]]), 1839
*''Chroniques italiennes'', 1839
*''Idées italiennes sur quelques tableaux célèbres'', 1840