Amidaca wal toloya betara va "Herman Melville"

Contenu supprimé Contenu ajouté
Seramikya (prilara | webekseem)
Aucun résumé des modifications
Seramikya (prilara | webekseem)
Aucun résumé des modifications
Conya 10:
Ba santolda Herman va bemafa vayara gononur. Erbawatason va blira is pomoyatason va olegara ke yasa, konakote ebur. Tir tawamidus dodelik az dolesik koe dolta az omeltaf unenik. Miledje dene Albany Classical School gire lavayamar ise dace vanpir bewik ke lizukaf suterotaf seltom. Bak 1837 Melville yasa koe vegungafa Lansingburgh widava koirubar.
 
Arti tolda, Melville va Saint Lawrence dolekafa tota van Liverpool wetce zanisik rundar. Radimi dimlapira bak konak aksat koe Greenbush taver. Azon koe New York dene aluteikaf ilput kobar aze koe New Bedford va Acushnet megoltota van geefa [[Pacifika Welfa|Pacifika]] welfa vilter. Oxam tir tolsantandaf ise koyara alubdon jijatasa tozuwer. Tcabanera va [[Megol (Balaena)|megol]] ba 03/01/1841 tozuwer aze va tota ko Rio de Janeiro star aze va Horn evilma kaiknir. Ba 09/07/1842 arti san-anyustoy aksat tiskin moe bira ton yotcasa ugdafa gropa, Acushnet va [[Marquises]] ewaleemtursia tere artnir.
 
Koe ewaleemtursia Melville do dositik ke tota emdur. Bak tanoy aksat dene patectolaf Taipi grelt blir aze moe australiafa megoltota otcer. Teni pakeyena tarlera moe tota, ba 20/09/1842 koe [[Tahiti]] Melville zo divtotar aze koflintar. Zo komalyer nume zo lanzar, neke wetce kandoik moe ara megoltota zo vilter. Arti tevaksatafa koyara kal [[Hawaii]] tursia, koe Lahaina ewala va abuguca katrasir. Koe Honolulu va amerikafa gejatota wetce opelaf birelik vilter. Ba 14/10/1844 ko Boston dimon artlapir.
 
Dimon koe [[Tanarasokeem]] Melville va yasa koe Lansingburgh kevlapir. Mone konake berikye koe New York azon koirubar ise va remsutera va nega ke koyareem ton stuvaf berpot kobaver. ''Taipi, nega ke balemsaftafa jonvielera vanmiae patectolik ke krant ke Marquises ewaleemtursia'' ba 27/02/1846 zo sanegar, azen diretandon ''Omoo''. Bata toloya neva gu saneg pegapaf gu divepatectuca mbi tcedeped. Nope bata warzafa fiuntuca, Herman Melville gan trelna ke New York zo yaner. Va malyopas suterotaf teliz koe ''The Literary World'' is konak klecas krent mu ''Yankee Doodle'' bilder.
 
Ba 04/08/1847 Herman Melville va Elizabeth Shaw kurer, i va nazbeikya ke palsotik ke Boston. Tolonga irubasa koe New York va balemoy nazbeik di dikir. Bak bareaksat ke 1849, ''Mardi and a Voyage thither'' berpot zo sanegar, i bareaf berpot dem lobitonafa komuca. Tir rodja numen Melville di tir bozakirapafe. Acum dum ubzesik ton vieleafe kalie vas 3000 ravlem toz suter ! Toloya koyaranega fure zo sanegad : ''Redburn'' bak 1849 az ''White Jacket'' diretandon. Lion dam toloy taneaf berpot tcedeweped.
Conya 28:
 
[[Iyeltak:Houghton_MS_Am_188_(363)_-_Billy_Budd_manuscript_1.jpg|thumb|right|200px|Bu ke nubasuteks va Bully Budd berpot]]
Bak 1866 va ''Battle-Pieces and Aspects of the War'' rovosanegar, i va ezla koswayana gan wideytafa geja. Bak 1875 to siluk ke ''Clarel, A Poem and Pilgrimage in the Holy Land'' tir azen ''John Marr and Other Sailors'' bak 1888 azen ''Timoleon'' bak 1891. Re vulkuyune gan milsareikeem, Melville kobudenon antiur. Soe bak imwugal ke 1891 va ''Bully Budd'' birafa nega tenuker. Ba 28<sup>-e</sup> ke lerdeaksat kadimion awalker.
 
|style="vertical-align: top;"|