Liwot va Aachen (Civitatis orbis terrarum)

Liwot va Aachen ~ Civitatis orbis terrarum liwotak, 1576


Aachen tir widava ke Germana. Liwot vey zovdomaks gan Henrik Steenwijk, skuyun moni 1576.

Aachen jontikedje tiyir jowafa widava. Yoltayana gu Aquisgranum gan romik poron pu Apollo Granus lorik payun gluyon gu tevoya nulafa klita ke widava, Aachen va zolonuca bak gazugal ke Carolus Magnus urlickeyer, i ke gazik volmiv kolnayas va bermapa ( Aula Regia ) wali 777 is 786 is ontinapteyes va widava gu toleaf wid ke dilintafo gindaxo.

Bak bata rekolama, Aachen vanpiyir idjapa ke taltekafa araya. Wali sonara va Ludovicus Pius bak 1813 is tela va Ferdinand I bak 1531, tiyir tugindaxo va bar-sanoy gindik ok gazik. Nekev guinera sopuna gan Viking elakesik bak IX-eafa decemda, to anton bak XII-eafa decemda gu folkay zo konendayar, i gan migexa vegeduyuna wali 1172 is 1176 gan Friedrich Barbarossa. Rebavegafu divefu ivamu, afton rowinu moe bat zovdom, moni 1300 zo tenukeyer ; igaesa rebavega, loon savsafa, va kimeem ke Altstadt wid ( yoltkiraf gu Barbarossa-mauer ) tcalar. Bak XIV-eafa decemda, Aachen, vanpiyis mivvexaf gindaf wid va gudiliara moe tawavo wale Rhein bost isu Maas vamoeson yordayar.

Koe widava, soe, wideytaf rokeem tiyir irutanaf nope tigira ke gazaf bowesik ( vogt ). Bak 1470, exura va dostera va kaatoesik va dreemeem ko bowera nekiyir. Bal XVI-eafa decemda, zolonuca is skapafa triguca ke Aachen illaumayar kiren wid tigiir slikeke poke francafa jowa ta musuca is slikeke sume idja ke germanafo gindaxo ta koneke turestara.

Acum, sonara va Maximilian II bak 1662 koe Frankfurt-am-Main dilizeyer, azen bata prostewa kali atitsura ke Tumtafo Germanafo Romafo Gindaxo wanuweyer.

Bat gretcaks, skuyun moni 1570, va tore vantenus wid nedir. Banugale, Aachen va bar-san-baroya uja digiyir, don gijafa Sankt Follian kolnayana bak XII-eafa decemda is Sankt Paul dem cuisaf ralpot. Gindafa berma va savsafa idja ke Altstadt kereleyer, riwe iste gretcaks. Bat wiks geon disukeson zo zovdomayar.

Deblamera va Aachen gan espanafa ervolia bak 1614
Wiks va Aachen, 1690
Aachen
Aquisgranum, Vulgo Aich ad Menapiorum fines (LA)

Aachen
 Widava Aachen, Germana
 Liwotak Civitatis orbis terrarum
 Piskusik Georg Braun is Frans Hogenberg
 Evla 1576
 Liwot Karba I-e, otuk 12-e
 Lum 320 × 325 mm-
 Liwotopik Hendrik Steenwijk


  Tuveli icde Lingeropa 
Siakaf pintaf wiks va widava, ronon, 1572