Sirgenstein (arula)

Sirgenstein arula, tigisa koe Schwäbische Alb jakama getalte Germana, tir ayaf is abdiizvugalaf debak ke Lekeraporugal.

Tamavafa Gadakiewega betara

Belca dem tevoya abdiizvugalafa arula ( don Sirgenstein arula ) milvemon tigisa getalte Germana va tano katcalapafo izvaxo ke tawava tadler nume bak 2007 wetce arayaf debak ke tamavafa gadakiewega ke UNESCO zo bendeyer.

Sirgenstein arula tir dem vansara tice ludev ke Ach krant. Bato nilackafo kolanixo kal lupaxapa dem ontinaf pij star. Betsava ke Sirgenstein vas vestara is ikseltara bak toza ke XIX-eafa decemda mukayar. Soe, oye yona fulteyafa bada ware spafa, opik malyedad da bata arula va kotak ke infaf rawopaf mukeem men al koblider. Koafizayana olkotca tid evlon gu Moustier Sare kali Mialukugal, kle don Jotaf Lekeraporugal is Gelkeraporugal is Azilugal is ki ke Savsugal. Olkotceem vadjes vas Aurignac nesida klaafa gu uldinera vas 35000 ik 39000 AR tanda ise tir dem tulon zikes mard kum melmakolafa wula.

Rawopafa muka divarulayasa gu fulteyafa bada koton vafa gu mon 3 m- zo divsidayad.

Sirgenstein arula tice ontine vas 560 m- tigir. Kolanixo tir mantafo gu 5.40 m- ise betsava tir koton abrotcafa gu 42 m-.

Dere rupec betara

Sirgenstein arula
Wiks kou arula
DEBALA
Debala Schelklingen
Germana  
Maneka  48° 23′ 13″ L-, 9° 45′ 40″ R-
KIRA
Ord -
Sidopugal
Ayafe sare Aurignac Sare, Gravette Sare, Madeleine Sare
Ontine ke kolanixo 565 m-
Grupene abrotce 40 m-


Sirgenstein arula
Tamavafa gadakiewega ke UNESCO
Sirgenstein arula, arayaf debak
DEBALA
Tawavaf seg Europa
Patecta Germana       
Galdolk Baden-Württemberg Galdolk
Maneka  48° 23′ 13″ L-, 9° 45′ 40″ R-
KIRA
Ord Arayaf debak
Ludeem (iii)
Debakaf otuk 1527
Bendesa ilana 2017 ( 41-eaf frugot )
Welmot km²
Winugafa pimtara ke UNESCO [1]

Arula is yamba ke oprugalafe sare koe Schwäbische Alb jakama ( Sirgentein arula ). Taneaf witaf ayik ko Europa weti 43000 tanda bak bocaf oprugal artlaniyid. Tano sinafo inkexo tiyir Schwäbische Alb jakama vagee Germana. Tevoya arula joxana mali 1860-e sanda va stabrega guazafa gu 33000 ik 43000 tanda al razdad. Balumayan kudjot va sulem ( don arulaf krapol is melmakol is okol is jaftol ) is stalta is korafa ingaxa tulon zo trasiyid. Aryon kudjot volas va ayasulemaf tisik is kudjama va ayikya zo kosmayad. Bat rawopaf debak va volasa yamba tisa tana losavsafa ke tamava vrutad ise va koafira icde xanta ke ayafa yambafa vonera webed.

(en) Caves and Ice Age Art in the Swabian Jura. Modern humans first arrived in Europe 43,000 years ago during the last ice age. One of the areas where they took up residence was the Swabian Jura in southern Germany. Excavated from the 1860s, six caves have revealed items dating from 43,000 to 33,000 years ago. Among them are carved figurines of animals (including cave lions, mammoths, horses and bovids), musical instruments and items of personal adornment. Other figurines depict creatures that are half animal, half human and there is one statuette of a woman. These archaeological sites feature some of the oldest figurative art worldwide and help shed light on the origins of human artistic development. ~ UNESCO website, licence CC-BY-SA IGO 3.0

Teza:GermanaUNESCOTamavafaGadakiewega

Vuestexa betara

  • (en) Fiona Coward is Robert Hosfield is Matt Pope is Francis Wenban-Smith, The Early Upper Paleolitic and the art of Central Europe, Settlement, Society and Cognition, ed. Human Evolution , Cambridge University Press, 2015, 448 p. [1]
  • (en) Michael Bolus, The Swabian Jura, History of Research and the Aurignacian of the Sites in the Swabian Jura, Nuria Sanz, Human origin sites and the World Heritage Convention in Eurasia, ed. UNESCO, vol. n° 41, 2015, p. 166 [2]
  • (en) Timothy Insoll, The Oxford Handbook of Prehistoric Figurines [3]
  • (en) Andreas Taller is Michael Bolus is Nicholas J. Conard, The Magdalenian of Hohle Fels Cave and the Resettlement of the Swabian Jura after the LGM, Modes de contacts et de déplacements au paléolithique eurasiatique, Actes du Colloque international de l'UISPP, Université de Liège, 28–31/05/2012, coll. « Erault et Archéologiques », 2014, ISBN 978-2-87985-305-5 [4]

  • Robert Rudolf Schmidt: Der Sirgenstein und die diluvialen Kulturstätten Württembergs, E. Schweizerbartsche Verlagsbuchhandlung, Stuttgart 1910.
  • Hans Binder is Herbert Jantschke, Höhlenführer Schwäbische Alb. Höhlen – Quellen – Wasserfälle. 7, DRW-Verlag, Leinfelden-Echterdingen 2003,

ISBN 3871814857

  • Stephan M. Heidenreich is Conny Meister: Informationsbroschüre zum Welterbeantrag Höhlen der ältesten Eiszeitkunst, Landesamt für Denkmalpflege im Regierungspräsidium Stuttgart, 2016