Surp Hripsime (Echmiatsin)

Surp Hripsime ujaarmenavon Սուրբ Հռիփսիմե եկեղեցի ), tir alkaf debak tigis koe Armavir winka poke Yerevan vatalte Xayastana.

Tir armenafa grekevafa uja kolnayana bak VII-eafa decemda, i tana losavsafa uja ke patecta. Gan Komitas alkokilik zo kolnayar, slapeteson va xantafe slape vegeduyune bak 395 gan Sahak alkokilik is ruldayase va niskeem ke Hripsime tumtafa awalkexikya. Noelafe dre bak 618 zo tenukeyer. Nope listafa vegeduropa ton armenaf martig ke pulukafa rekola zo grupecker, i ton martig azon turestayas va jontika armenafa uja.

Wevala is ujeem ke Echmiatsin is Zvartnots rawopaf debak, don Surp Hripsime uja, wetce arayaf debak ke tamavafa gadakiewega ke UNESCO bak 2000 belcon zo bendeyed.

Izva betara

Ellenistes dopewa oltavafa gu Garni dopewa is tarizayana gu zolkevafa lorikya ika noelafa uja abdi IV-eafa decemda tigiyir. Bal joxara bak 1958, cofuot ke cugexafe raporafe xe dem Elleistes zikexa leve giskisa briva zo trasiyir. [1][2][3]

Hripsime is Gayane tucpastikya is 38 yoltiskafa alkikya gu taneaf awalkexik ke izva ke Armena prostewon zo torigid. Gan Trdat III gazik ke Armena zo brazayad ise zo nakeyed aze tere zo aytayad. Sedme Agathangelos ugaldik, radimi deweldura va kristeva bak 301, Trdat is Grigor Lusavorich va awalkexafa cugexa [4] kolnayad, i va cugexa tarizayana gu Hripsime moe awalkexaxo is likon kotawayana. [2][5] Joxara aname uja va xim ke jontika nakenikya azon kotawayana askon gu taneaf kristevik koafizayad. Sahak Partev alkokilik va warzafa awalkexafa cugexa kaiki vilara gan Shapur II moni 360 malvegeduyur. [2][6]

Noeltafe xe bak okilugal ke Komitas ( 615-628 ) [7] zo kolnayar, sedme Sebeos milsaref ugaldik is toloy kosuteks, bat keve taltef lentor is ban keve ronefa vrepta. Va savsafe slape ke Hripsime [1][7] ikarundayar. Sedme aptacik, uja bak 618 co zo tenukeyer. [1][2][8][3][9] Sfelt bak X-eafa ok XI-eafa decemda ape co zo dimempayar.

Uja grostaweyer aze titi XVII-eafa decemda zo jovleyer. [2][3] Sedme lan kosuteks keve taltef lentor, gan Philipos alkokilik bak 1653 zo dimempayar. [8][10] Banugale gavit gijaxe keve taltefo kolanixo zo vegeduyur. [2][3] Biot bak 1790 bak okilugal ke Ghikas I ke Karin zo kolnayar. [11]

Bak 1776 uja kan raporafa rebava is yon gentimaf rasek gan Simeon I alkokilik ke Yerevan zo tuzegodayar. [2][8] Bak 1880 ronefa rebava isu geefa kum gasitafa jola zo vegeduyud. [3]

Bak 1898 uja zolonon zo dimempayar. [2][3] Cofuot zo tuzegodayar isen kepaita is sfelt bak 1936 zo dimempayad. [1] Bak 1958 giroda benu koef rebaveem zo solimpayar isen azeba zo tuomayar. [1][2] Biot bak 1987 zo dimempayar. [8]

Vegeduropa betara

Surp Hripsime uja tir balemvreptafa is sfeltafa vawale rontagentim dem toloya ponyaska, bata alavon ice lentef kril isu bana geeon. [1] [12] Inaf zovdom tir esaf siatos ke gamdakoraf zovdom. [13]

Torigira betara

Cugexaf divak ke uja gu tan gijaf epuks ke mialukugalafa armenafa vegeduropa zo torigir. [12] Wetce tana akoba ke armenafa vegeduropa [14] is tan lobirtaf buneks [15] zo pimtayar isen do Surp Gayane uja tir teza ke soyutafa listuca ke taneakafa armenafa alkafa vegeduropa. [7]

Turestanaca betara

Uja me tir tela lowavefa tula ke bat vegeduropaf tazuk, voxen izvon gu vegeduropa yolton gu Hripsime martig zo grupeper kiren mila uja tir ana tula. [2]

Ke yona zolonafa uja dem milaf zovdom, ozwat : Surp Hovhannes uja ke Avan ( VI-eafa decemda ) [16] is Surp Gevork uja ke Garnahovit ( VI-eafa dec- ) is Surp Khach Yekeġetsi ke Soradir ( VI-eafa dec- ) is Targmanchats tucpastaxe koe Aygeshat ( VII-eafa dec- ), [2] is Surp Khach Yekeġetsi ke Aghtamar ( X-eafa dec- ) [2][17][18] is Surp Astvatsatsin uja koe Varagavank ( XI-eafa dec- ). [19]

Ewava betara

Wiks va Surp Hripsime
Savsaf wiks isu afigasuteks
Trutca ke Mixail Ivanov, 1783
Wiks, 1878
Wiks, 1911
Wiks, 1925
Anambe ke ujaxo
Wiks va migexanambe
Migexa is rasek
Rawaf rasek ke anambe
Divuf tuvel vansas va ujaxo
Vegeduropafa pinta
Wiks va biotafe gijaxe
Sfelt ke uja
Trek ke sfelt
Wiks va galza
Koef tuvel ke uja
Pinta ke galza
Yunkenaf muxelk
Naboxa ke Hripsime Tumtikya
Xatckar atcom koe uja ok diveon
Xatckar atcom koe kusk ke ujaxo
Pinta ke xatckar atcom
Xatckar keve uja
Xatckar atcom koe kusk

Dere rupec betara

Wevala is ujeem ke Echmiatsin is Zvartnots rawopaf debak

Alkaxo ke Xayastana

Surp Hripsime uja
Wiks va Surp Hripsime uja
DEBALA
Patecta Xayastana       
Winka Armavir winka
Tigixo Echmiatsin
Maneka  40° 10′ 01″ L-, 44° 18′ 35″ R-
KIRA
Alka Armenafa kristeva
Ord Armenafa uja
Vegedura VII-eafa decemda
  Tuveli icde Yamba 
Surp Hripsime uja
Tamavafa gadakiewega ke UNESCO
Wiks va Surp Hripsime uja
DEBALA
Tawavaf seg Europa
Patecta Xayastana       
Winka Armavir winka
Maneka  40° 10′ 01″ L-, 44° 18′ 35″ R-
KIRA
Ord Arayaf
Ludeem (ii) (iii)
Debakaf otuk 1011
Bendesa ilana 2000 ( 24-eaf frugot )
Welmot 0.74 km²
Winugafa pimtara ke UNESCO [20]

Wevala is ujeem ke Echmiatsin is Zvartnots rawopaf debak. Wevala is ujeem ke Echmiatsin is Zvartnots rawopaf debak va towara is nagewera ke armenafa garduja dem istefa vimava kan gamdakoraf zovdom blion yunked, i ke martig turestapayas va vegeduropafa is yambafa vonera va bata gola.

(en) Cathedral and Churches of Echmiatsin and the Archaeological Site of Zvartnots. The cathedral and churches of Echmiatsin and the archaeological remains at Zvartnots graphically illustrate the evolution and development of the Armenian central-domed cross-hall type of church, which exerted a profound influence on architectural and artistic development in the region. ~ UNESCO website, licence CC-BY-SA IGO 3.0

Tamavafa gadakiewega ke UNESCO koe Xayastana
Arayaf debak

Wevala is ujeem ( Surp Hripsime is Surp Gayane is Shoghakat ) ke Echmiatsin is Zvartnots rawopaf debakHaghpat tucpastaxe isu SanahinGeghard tucpastaxe isu Azat ticekrant

Echmiatsin is tigixo ke uja
Zovdom va uja

Vuestexa betara

  1. 1,0 1,1 1,2 1,3 1,4 et 1,5 (en) Russell 1987, bu 118, 249
  2. 2,00 2,01 2,02 2,03 2,04 2,05 2,06 2,07 2,08 2,09 2,10 et 2,11 (hr) Eremian, A. (1980). Հռիփսիմեի տաճար. Soviet Armenian Encyclopedia Vol. 6. Yerevan: Armenian Encyclopedia Publishing. bu 596–597
  3. 3,0 3,1 3,2 3,3 3,4 et 3,5 (en) Saint Hripsime Church. hushardzan.am. Service for the Protection of Historical Environment and Cultural Museum Reservations, Ministry of Culture of the Republic of Armenia
  4. (en) Hunt, Lucy-Anne (2008). Eastern Christian Iconographic and Architectural Traditions: Oriental Orthodox. Koe Parry, Ken (ed.). The Blackwell Companion to Eastern Christianity. John Wiley & Sons. bu 394
  5. (en) Էջմիածնի Սուրբ Հռիփսիմե եկեղեցի. encyclopedia.am. Armenian Encyclopedia.
  6. (en) Khalatyan 2008, bu 56
  7. 7,0 7,1 et 7,2 (en) Adalian, Rouben Paul (2010). Historical Dictionary of Armenia. Lanham, Maryland: Scarecrow Press. bu 298. ISBN 978-0-8108-7450-3
  8. 8,0 8,1 8,2 et 8,3 (en) Khalatyan 2008, bu 60
  9. (en) Kiesling, Brady (2000). Rediscovering Armenia: An Archaeological/Touristic Gazetteer and Map Set for the Historical Monuments of Armenia. Yerevan/Washington DC: Embassy of the United States of America to Armenia. bu 34
  10. (en) Haroutiunyan 2011, bu 94
  11. (en) Haroutiunyan 2011, bu 89
  12. 12,0 et 12,1 (en) Foss, Clive (2003). The Persians in the Roman Near East (602–630 AD). Journal of the Royal Asiatic Society
  13. (en) Lübke, Wilhelm (1881). Cook, Clarence (ed.). Outlines of the History of Art, Volume I. New York: Dodd, Mead, and Company. bu 441
  14. (en) Ellen and Peter Boer (2013). Grand Tourist. Xlibris Corporation. bu 222. ISBN 9781483603049
  15. (hr) Սուրբ Հռիփսիմե վանք. ejmiatsin.am. Municipality of Ejmiatsin
  16. (en) Tompos, E. (1991). Characteristic features of the early Byzantine and Caucasian Architecture. Periodica Polytechnica Architecture. Budapest University of Technology and Economics
  17. (hr) Սուրբ Հռիփսիմե վանք. ejmiatsin.am. Municipality of Ejmiatsin
  18. (en) Wharton, Alyson (2015). The Architects of Ottoman Constantinople: The Balyan Family and the History of Ottoman Architecture. I.B. Tauris. bu 62. ISBN 9781780768526
  19. (hr) Hasratyan, Murad (2002). Վարագավանք. Yerevan State University Institute for Armenian Studies. Christian Armenia Encyclopedia
  20. UNESCO : Wevala is ujeem ke Echmiatsin is Zvartnots rawopaf debak