Haghpat tucpastaxe koe arestaxo tigir

Haghpat tucpastaxearmenavon Հաղպատավանք ), tir armenafe tucpastaxe tigise koe Haghpat wida ke Lori winka valentrone Xayastana.

Haghpat tucpastaxe isu Sanahin wetce arayaf debak ke tamavafa gadakiewega ke UNESCO bak 1996 belcon zo bendeyed.

Izva

Tucpastaxe wali X-eafa is XIII-eafa decemda zo kolnayar. Zabdura gazon gu Abas Bagratuni moe tigixo ke Haghpat widama ke IV-eafa decemda zo conyukayar. Dum Sanahin tucpastaxe koe Tumanian utca tigir. Surp Nshan nelkafa uja dirgayanon gan Khosravanush gazikya zo kolnayar, i gan kurenik ke Ashot segayesik ta ravaldara va abrotciuca is tutrigara va Smbat nazbeikye Gurgen. [1] Gan Smbat II is Gurgen I moni 989 stekeon kle zo tenukeyer. Lana seyta ke uja va bat toloy sersik giskis va aksolt kaatoer. Sanahin vikafe tucpastaxe milugale zo kolnayar. [2]

Smbat is Gurgen gis va aksolt ke tucpastaxe

Kaiki titfira ke Bagratuni prostelay koe Ani bak 1064, tucpastaxo titaytcuyur, kali Zakarian rekola. Banugale tucpastaxe mantapon zo tuvarayar ; bata vegedura tiyir milsarefa gu tela va Sanahin isu Kayan ralma rojutusa gu islamevafa dilfura.

Moi vangira va Ani gan Mongol ervoliik bak 1236, tucpastaxo zo torsayad. Konakviele dire malvegeduyuso, gan milk ke Timur Leng gire zo cidayad.

Kaikion, tuke slasi dili, tucpastaxo dimbliyid ise va gruadaf avakap ke Armena wali 1759 is 1795 tadleyed. Haghpat tucpastaxe tiyir tavexo is vayaxo lize jontik nubasuteks zo doykayad. Va Sayat-Nova tucpastaf ezlopik tulon vedgobeyer.

Tucpastaxe bak sovietafe sare zo toltukiewayar voxen tucpastikeem zo aloyayar.

Pimtara

Surp Nshan uja

Logijafa uja ke belca, Surp Nshan, gan Smbat gazik zo tenukeyer. Tir ordafa tula ke armenafa vegeduropa ke X-eafa decemda ; istef sfelt vas balemoy granaf swalot ke krilafa rebava dayker. Divefa rebava tid dem bargentimafa yaxa. Lana lenopa koe vrepta va Pantokrator Kristos kaatoer. Khutulukhaga firviyis armenaf sersik koe molispa ( dilafo remefo tamaxo gamdaso va telo dalafo ) zo kaatoeyer. Smbat nazbeikye ke zabdusik isu Gurgen do Khosravanush tid keve seyta ke taltefu ragu. Vaxe tanoya ok toloya dimemparama skuyuna bak XI-eafa ik XII-eafa decemda, uja va xantafa adala al vider.

Ara kolna

Ara kolna moe debak dere tigid. Surp Grigor vimavakirafa ujama evlon gu 1005 tir. Toloya krilafa amuda gu xantafa uja zo loplekuyud : bata gijafa titi XIII-eafa decemda zo vegeduyur voxen bana pinafa yoltkirafa gu Hamazasp xe bak 1257. Bak 1245 barvegemaf biot zo kolnayar. Ar loplekuks don Surp Astvatsatsin amuda is sutexo is estuxopo dive tucpastaxe bak XIII-eafa decemda zo skuyud. [3]

Tucpastaxo vas wafaf xatckar atcom ( gamdaraporxa ) ke XI-eafa is XIII-eafa decemda dere ruldar, don tel lokotgrupaf tir Amenaprkich xatckar kolnayan bak 1273. [3]

Laptera remi izva

Tucpastaxe konakviele zo kidayar. Moni 1130 ruftacek va pakava ke Haghpat tucpastaxe vilayar aze arti oxam alubsanda zo dimempayar. Gan ervokiraf milk jontikviele dere zo dilfuyur aze bak 1988 va warzaf ruftacek levgayar. Soe kipi ke belca wan tir spafi is meroataleyeni. [4][3]

Ewava va tucpastaxe

Wirayaf wiks va tucpastaxe
Wirayaf wiks va tucpastaxe
Uja is kolna ke tucpastaxo
Wiks va tucpastaxe
Surp Nshan uja
is bumafe biotxe
Vansas tuvel ke tane xe
Kusanc Anapat uja
Koefa tadlexa
Vimava ke uja
Sfelt
Tuvel ke tucpastaxe
Avlaxo ke tucpastaxe is xatckar atcom
Koexo ke uja
Sutexo
Ordaf xatckar atcom tigis koe tucpastaxo
Amenaprkich xatckar atcom
Ar xatcar atcom koe tucpastaxo
Xatckar atcom
poke Kusanc Anapat amuda
Ar xatckar atcom koe tucpastaxe

Dere rupec

Alkaxo ke Xayastana

Haghpat tucpastaxe isu Sanahin
Tamavafa gadakiewega ke UNESCO
Haghpat tucpastaxe
DEBALA
Tawavaf seg Europa
Patecta Xayastana       
Winka Lori winka
Maneka  41° 05′ 42″ L-, 44° 42′ 36″ R-
KIRA
Ord Arayaf
Ludeem (ii) (iv)
Debakaf otuk 777
Bendesa ilana 1996 ( 20-eaf frugot )
Welmot 0.026 km²
Winugafa pimtara ke UNESCO [5]

Haghpat tucpastaxe isu Sanahin. Bate toloye Byzantion tucpastaxe tigise koe vema ke Tumanian is evlon gu triguca ke Trigukian prostewa ( X-eafa ik XIII-eafa decemda ) tiyid idjapa amuzeyesa va araya. Sanahin tiyir kotgrupaf gu ewavasa is zovdaropafa serna. Bata toloya tucpastafa belca va tela lokatcafa vegeduropafa exaksara va armenafa alkafa yamba kaatoed, i va yamba nazbayana gan vangluyara va yona alkafa kira ke vegeduropa ke Byzantion gu prostewafa lizukafa vegeduropa ke bata gola ke Kavkaza.

(en) Monasteries of Haghpat and Sanahin. These two Byzantine monasteries in the Tumanian region from the period of prosperity during the Kiurikian dynasty (10th to 13th century) were important centres of learning. Sanahin was renown for its school of illuminators and calligraphers. The two monastic complexes represent the highest flowering of Armenian religious architecture, whose unique style developed from a blending of elements of Byzantine ecclesiastical architecture and the traditional vernacular architecture of the Caucasian region. ~ UNESCO website, licence CC-BY-SA IGO 3.0

Tamavafa gadakiewega ke UNESCO koe Xayastana
Arayaf debak

Wevala is ujeem ( Surp Hripsime is Surp Gayane is Shoghakat ) ke Echmiatsin is Zvartnots rawopaf debakHaghpat tucpastaxe isu SanahinGeghard tucpastaxe isu Azat ticekrant

Vema ke Haghpat tucpastaxe isu Sanahin
Zovdom va Haghpat tucpastaxo

Vuestexa

  1. (en) Haghbat, bu 534-535, koe Armenian Art, Donabedian Patrick is Thierry Jean-Michel. New York: 1989, Harry N. Abrams, Inc. ISBN 978-0810906259
  2. (en) The Architectural Complex of Haghpat Monastery, dene Armenica.org
  3. 3,0 3,1 et 3,2 (en) Surp Nshan, Surp Astvatsatsin, Surp Grigor
  4. (en) Elisabeth Baudourian, The monastery of Haghpat, UNESCO Courier, 05/1998
  5. UNESCO : Haghpat tucpastaxe isu Sanahin