Wevala ke Zvartnotsarmenavon Զվարթնոց տաճար ), tir alkaf rawopaf debak tigis koe Armavir winka poke Yerevan vatalte Xayastana. Wevala is ujeem ke Echmiatsin is Zvartnots rawopaf debak wetce arayaf debak ke tamavafa gadakiewega ke UNESCO bak 2000 belcon zo bendeyed.

Ridaf wiks va kotraf debak

Wevala betara

Izva betara

Zvartnots zo vegeduyur ugale kipi ke Amena gan islamevaf arabik keni digisa Sasana Persa su zo tolgeniyir. Kolnara va wevala dirganon gan Nerses III ( ikayoltkiraf gu Kolnasik ) bak 643 tozuweyer. Tarizayana gu Grigor Tumtikye, tigiyir lize kakevera ke Trdat III is Koafis Grigor nuve dilizeyer. Sedme Movses Kaghankatvatsi armenaf mialukugalaf izvopik, wevala bak 652 zo tutumtayar. [1] Wali 653 is 659 Nerses koe Tayk tigiyir isen kolnara gan Anastas Akoratsi volmiv zo dakiyir. Nope arabafa kerelera va Dvin is vanlaumara ke geja wal Byzantion ervolia isu arabafa poke jowa, Nerses va bermaf avak ke alkokilik mal Dvin kal Zvartnots arbureyer. [2]

Divef envaks ke uja dem tiorakoraf teyel isu kiizkoraf is centakorafa krexa va turestara ke suriafa ik lentemesopotamiafa vegeduropa divnedir. [3]

Zvartnots kali atitsura bak X-eafa decemda dun ranyeyer. Ugale Stepanos Taronatsi izvopik icde uja suteyer, pune ina ixam tiyir rawafa voxen in va lazava me bazer. Bata atitsusa lazava wan zo atatcer, voxen toloya zo abdufid : lan ruftacek ok danexa ke arabafa zierdara.

Lonobafa pebura tir tela ke ruftacek kore xe zo envayar enide remi tanoya decitda ( evla abdiwiyina ta toleafa artfira ke Kristos ) co di kruldeyer. Joxara va bazexa ke kalanteyara tuafizayad. Oltavaf ksudaks va wevala gan Trdat vegeduropik gazon gu Gagik I Bagratuni bak ironokafa sanda ke X-eafa decemda koe Ani zo kolnayar. Milsaref Stepanos Taronatsi izvopik va Zvartnots vuester, pimtason uja taneasteyena gan Gagik wetce drepe moe Vagharshapat tarizayana pu mil turawaweyes tumtik. [4]

Joxara betara

Rawaxo ke Zvartnots titi XX-eafa decemda zo nisayar. Debak wali 1901 is 1907 dirganon gan Khachik Dadian alkokilik zo joxayar, koafizason va cofuot ke wevala voxis zavzaks ke alkokilikafa berma is tanoye vorafe belcetaxe. Ostik joxara razdayad da Zvartnorts moe stabrega ke dre evlafe gu gazugal ke Rusa II gazik ke Urartu tigiyir. [1]

Dre betara

Lo aneyasik va maltadlera bak 1905 ke Toros Toramanian kobaveyes moe taneafa joxara num drageyes va barvegemafe dre ke kolna malnaled. [1]

Soe yontan don Stepan Mnatsakanian is loeke A- Kuznetsov va maltadlera kerektayad nume va araf zovdom drageyed. [1] Tulon Kuznetsov tcilkayar da zovdom ke Toramanian tiyir « meovopaf kapbure vegeduks » ise karakeyer da brubefa felilera ke bane sare vas pirtafa envara ke Toramanian me rovadjeyer. [5]

Koak ke uja zikeyena gu bitcxa tiyir koraf gu ellasafa gamda ok balemvreptaf dem anameon tamaxo solve divak tiyir jonkril dem 32 olkoy num sumuon nutis ivamuf.

Turestara betara

Surp Grigor uja ( loon grupena wetce Gagkashen ) koe Ani ( batugale koe Turka ) bak 1001 ik 1005 zo vegeduyur ise tiyir lan maltadleks va Zvartnots.

Surp Yerrordutyun Yekeghetsi uja koe Malatia-Sebastia revava ke Yerevan gan Baghdasar Arzoumanian vegeduropik kare teza ke Zvartnots zo envayar aze bak 2003 zo tenukeyer.

Ewava va rawaks is maltadleks betara

Rawafa briva ke Zvartnots
Briveem ke Zvartnots
Malvegeduyuni ki ke rawaks ke wevala
Malvegeduyuna briva ke Zvartnots
Lana briva ke rawaxo
Malvegeduyuna brivotsa
Pinta ke rawafa tadlexa ke Zvartnots
Rawaxo ke Zvartnots, tan kiizkoraf teyel
Stogoyeks ke kojok
Witaf malvegeduks
va awaltafa xutava
Pinta volasa va kijasik
Vorak koe Zvartnots
Maltadleks va uja
Divefa maltadlera moaykana gu rawaks gan Toramanian
Divefa maltadlera gan Toramanian
Koefa maltadlera gan Toramanian
Maltadles aksolt va uja
Maltadles aksolt va uja

Dere rupec betara

Wevala is ujeem ke Echmiatsin is Zvartnots rawopaf debak

Alkaxo ke Xayastana

Wevala ke Zvartnots
Tamavafa gadakiewega ke UNESCO
Wiks va rawaks ke wevala ke Zvartnots
DEBALA
Tawavaf seg Europa
Patecta Xayastana       
Winka Armavir winka
Maneka  40° 09′ 37″ L-, 44° 20′ 12″ R-
KIRA
Ord Arayaf
Ludeem (ii) (iii)
Debakaf otuk 1011
Bendesa ilana 2000 ( 24-eaf frugot )
Welmot 0.74 km²
Winugafa pimtara ke UNESCO [6]

Wevala is ujeem ke Echmiatsin is Zvartnots rawopaf debak. Wevala is ujeem ke Echmiatsin is Zvartnots rawopaf debak va towara is nagewera ke armenafa garduja dem istefa vimava kan gamdakoraf zovdom blion yunked, i ke martig turestapayas va vegeduropafa is yambafa vonera va bata gola.

(en) Cathedral and Churches of Echmiatsin and the Archaeological Site of Zvartnots. The cathedral and churches of Echmiatsin and the archaeological remains at Zvartnots graphically illustrate the evolution and development of the Armenian central-domed cross-hall type of church, which exerted a profound influence on architectural and artistic development in the region. ~ UNESCO website, licence CC-BY-SA IGO 3.0

Tamavafa gadakiewega ke UNESCO koe Xayastana
Arayaf debak

Wevala is ujeem ( Surp Hripsime is Surp Gayane is Shoghakat ) ke Echmiatsin is Zvartnots rawopaf debakHaghpat tucpastaxe isu SanahinGeghard tucpastaxe isu Azat ticekrant

Carte
Tigixo ke Zvartnots
Vema ke Zvartnots debak
Zovdom va wevala, gan Toros Toramanian

Vuestexa betara

  1. 1,0 1,1 1,2 et 1,3 (hr) Stepanyan, A. & H. Sargsyan. Զվարթնոց. Armenian Soviet Encyclopedia. Yerevan: Armenian Academy of Sciences, 1977, vol. 3, bu 707-710
  2. (en) Maranci, Christina. Byzantium through Armenian Eyes: Cultural Appropriation and the Church of Zuart'noc'. Gesta 40 (2001): bu 109
  3. (en) Richard Krautheimer. Early Christian and Byzantine Church Architecture, 4th ed. New Haven, CT: Yale University Press, 1986, bu 322-23
  4. (en) Maranci. Byzantium through Armenian Eyes, bu 118
  5. (ru) Kuznetsov, A. Тектoникa и Конструкция Центричecких Здaний. Moskva, 1951, bu 110-114
  6. UNESCO : Wevala is ujeem ke Echmiatsin is Zvartnots rawopaf debak

  • (en) Kiesling, Brady (2005), Rediscovering Armenia: Guide, Yerevan, Armenia: Matit Graphic Design Studio